Vad jag är förtjust i året!

Jag gillar verkligen årets förändringar.

Nu har jag köpt en ny almanacka för 2013 och jag känner att nästa år – då ska det bli ordning!

Precis den känslan dyker upp varje gång jag köper en almanacka i tid. Så här års. Jag bara längtar efter att sätta tänderna i den och skriva skriva skriva upp alla viktiga saker med små prydliga bokstäver.

Det är dock bara en av årets alla ritualer. Den känslan.

Man talar ibland om tidsanda. Tidsandan som var på ett särskilt sätt på trettiotalet till exempel. Man säger att vi kan inte förstå det som hände då därför att tidsandan var på ett så annat sätt då än nu. Det är säkert sant. Mycket sant. Men tidsanda finns också i kortare perspektiv. Just nu är det en vecka kvar till julafton och jag älskar silkespapper och gammaldaxa tomte-dekorationer. Jag längtar efter att ta in granen och koka en massa mat och godis så dofterna blandar sig och det osar och doftar i hela huset. Jag tänker bara vara inomhus nu. Elda och äta godis. Min ljuslykta av sockerbitar blir alltid bränd på väggarna och allt luktar socker. Mmmmmm…

Men jag vet ju – en vecka in i januari är man heltrött på allt det där. Gran och glitter ska ut och man får sådan väldig lust att VÄDRA!

Sedan kommer snart februari och mars och helt plötsligt tycker jag alltid att det vore snyggt att sätta upp nya ORANGA gardiner för det känns så FRÄÄÄSCHT.

Men hu, tänker mitt december-jag, hu! Nej, socker och silkespapper ska det vara. Just nu tror jag att den här känslan aldrig kommer att gå över.